Artiklar

Kräkningar och diarréer hos hund

Av Anna Carin af Clinteberg. Leg. Veterinär Blå Stjärnans Djursjukhus, Borås

Få hundägare undgår att torka kräks och rasta sin Rottweiler var tionde minut någon gång under hundens liv. Mag- och tarmbekymmer tillhör också en av de vanligaste orsakerna till att djurägare söker veterinär. Grundorsakerna till en störning i mag- och tarmkanalen hos hunden kan vara oerhört varierande. Vissa sjukdomar är vanligare hos den yngre respektive den äldre hunden Den här artikeln kommer att inriktas på några av de vanligaste orsakerna till kräkningar och diarréer och några råd till Dig som ägare vad Du bör göra.

När behöver man söka hjälp?

I många fall räcker det med någon dags svält samt skonkost för att kurera en dålig mage. Valpar och gamla hundar har generellt sett mindre kapacitet att klara vätskeförluster – sök snabbt hjälp. Om hundens allmäntillstånd är så nedsatt att den är märkbart trött och tagen av vätskeförlusten bör veterinärvård också sökas snabbt. Likaså om kräkningarna håller i sig mer än ett dygn eller är så intensiva att hunden inte alls får behålla den vätska som ges, samt att det finns blod i kräkningen (färskt ljust eller äldre mörkare). Har Din Rottweiler diarré mer än tre till fyra dagar och inte blir bättre på fasta bör Du söka veterinär trots att hunden verkar pigg och alert. Blodiga diarréer anser jag också att man skall se allvarligt på.

Främmande kroppar

Föremål som hunden sätter i sig och orsakar irritation eller passagehinder kallas för främmande kroppar. Valpar är speciellt benägna att smaka på det mesta och plötsligt har det också svalts. Föremål som stannar i magsäcken orsakar sällan intensiva symptom utan ger mer sporadiska kräkningar. Däremot uppstår på sikt en irritation i magsäckslemhinnan om lätt blir inflammerad. Tillräckligt stora föremål som inte går ut i tunntarmen kan ligga i magsäcken flera veckor. Exempelvis träffade jag en djurägare för några år sedan som mycket väl kunde gissa varför hennes tik kräktes. För över tre år sedan hade nämligen hunden troligen svalt en hel tennisboll, och mycket riktigt fanns det något som liknade en tennisboll vid operation (efter tre års vistelse i magsafter…)

Passerar föremålet ut i tunntarmen och inte helt normalt följer det övriga tarminnehållet uppstår oftast kräkningar. Är passagen i tarmen helt stoppad och föremålet sitter i de övre delarna av tunntarmen blir symptomen kraftiga och intensiva kräkningar där vätska sällan tolereras och eventuellt foderintag omedelbart kommer upp i en kaskadkräkning. Blodcirkulationen i tarmen blir successivt nedsatt och i värsta fall dör delar av tarmen och en bukhinneinflammation kan uppstå. Hundar med passagehinder i tarmen har uttalade buksmärtor, går med korta bakbensrörelser och krum rygg. Behandlingen består i att korrigera vätske- och elektrolytförlusterna samt att i de flesta fall operera ut detta. Ibland har om ovan nämnts så svåra tarmskador uppstått att en del av tarmen måste tas bort.

Känner Du till att hunden helt nyligen (inom en timme) satt i sig ett föremål som Du misstänker kan ställa till problem kan Du försöka ge det en liten mängd ”saltgröt” (någon tesked salt med tillsats av vattendroppar) på tungroten långt ner i svalget. Detta kan orsaka en rejäl kräkreflex och förhoppningsvis följer föremålet med ut. Observera att upprepade saltgivor kan orsaka ”saltförgiftning” och då framförallt hos små valpar och små hundraser. Kommer inte föremålet upp bör Du söka veterinär där denne injicerar ett kräkmedel, apomorfin, som medför kräkning. En burk sparris bör alltid finnas i ett hundhem. Om hunden ätit något vasst, exempelvis metall, glas eller varför inte ett värdefullt smycke kan Du ge hunden den extremt fiberrika sparrisen och ut kommer det oftast snyggt paketerade föremål i avföringen.

Akut mag- och tunntarmsinflammation (gastroenterit)

En plötsligt insättande magsäcksinflammation, i dagligt tal för oss på två ben – magsjuka, kan orsakas av att hunden ätit något ruttet fynd, druckit otjänligt vatten, smittats av tarmvirus eller bakterie. Symptomen är vanligtvis först kräkningar med delar av matinnehåll som övergår ett mindre gall/skumkräkningar. Efter några timmar får hunden ibland vattentunn diarré. Koltabletter eller kolsuspension finns att köpa på Apoteket och kan vara bra att ge hunden direkt i de fall djurägaren vet / ser att hunden ätit något otjänligt.

Vid tillfällig kräkning och diarré förutsatt att hundens allmäntillstånd inte är kraftigt påverkat kan man börja med att sälta hunden under ett dygn. Det är mycket viktigt att hunden får i sig vätska i tillräcklig mängd. En 40 kg Rottweiler behöver ca 2-2,5 liter per dygn för att täcka de vätskeförluster som uppstått i samband med kräkningar och diarré. En liter vatten bör blandas med en matsked druvsocker eller honung samt en tsk salt, och denna blandning ger man mycket små portioner (max ½ dl) åt gången under svältdygnet. Dricker inte hunden själv får man mata med sked eller spruta. Om även denna vätska i småportioner kräks upp bör veterinär kontaktas. Dygn 2 då kräkningarna förhoppningsvis klingat av kan hunden ges många små portioner av kokt ris och exempelvis kokt torsk. Fri tillgång till vatten kan nu oftast erbjudas. När även hundens diarré avtagit kan man börja blanda in det vanliga fodret i ris och fiskblandningen – börja med en liten mängd uppblött torrfoder och trappa upp under en vecka till den normala fodergivan.

Det finns några ”genvägar” för att återställa en dålig mage. Istället för helsvält hela det första dygnet vid okomplicerade diarréer kan tabletter vid namn Canikur ges efter vikt. I dessa finns bland annat slemhinneskyddande och återuppbyggande naturliga ämnen. Canikur finns att köpa hos många veterinärkliniker samt receptfritt på Apoteket.

De flesta foderföretag har foder för känsliga magar, och några av foderföretagen säljer även foder via veterinärer. Här går det att hitta speciella foder för återhämtning efter en mag- och tarmstörning. Det kan av många upplevas som mer praktiskt än att koka ris och torsk till en 40 kg Rottweiler i en vecka.

Har inte hundens avföring blivit normal inom 4-7 dagar rekommenderar jag att en veterinär kontaktas. I vissa fall kan en bakteriell överväxt uppstå i mag- och tarmkanal och behandling behöver då sättas in. Lite som ett varnande pekfinger vil jag påminna om att parvoviruset kan ha ett mycket allvarligt förlopp med stora tarmskador och enormt blodiga diarréer. I vissa fall kan sjukdomsförloppet leda till döden. Därför rekommenderar jag att årligen vaccinera hunden mot parvo trots att jag vet att det i alla sammanhang inte ställs krav på detta.

Kronisk tunntarmsinflammation / enterit

Symptomen för långvarig tunntarmsdiarré där näring inte kunnat absorberas eller inte hunnit absorberas i tillräcklig omfattning ses en viktminskning hos hunden. Mörkt gammalt blod kan ibland ses i den tunna diarrén. Grundorsaker till den kroniska tunntarmsdiarrén kan vara många. Nämnas kan bland annat bakteriell överväxt i tarmen, bukspottkörtelfel, immunologiska störningar i tarmen, tumörer samt parasitförekomst.

Hos Rottweiler har jag bland annat sett att den så kallade eosinofila enterien förekommer. Eosinofiler tillhör en typ av blodkroppar som reagerar vid inflammatoriska tillstånd, bland annat vid överkänslighetsreaktioner. Drabbade hundar är oftast unga, yngre än 3 år. Hundarna har långvarig diarré ofta blodblandad och vattentunn. Dock ses Rottweilern ofta ha ett ökat antal eosinofiler i blodet utan att sjukdom föreligger i jämförelse med ”normalhunden” bland referensvärdena. Diagnosen eosinofil eretrit bör ställas med hjälp av blodprover och vävnadsprover och behandlingen utgörs oftast av specialdiet samt kortisonbehandling under kortare eller längre tid.

Grovtarmsinflammation / kolit

Vid inflammationer i grovtarmen är inte sjukdomsförloppen lika akuta, men kan vara desto mer långdragna i tid. Hundar med grovtarmsbesvär är sällan så allmänpåverkade som de med akuta tunntarmsdiarréer. Dock ses kräkningar hos så många som 30% av hundarna med grovtarmsinflammationer. Grundorsaken kan bland annat finnas i hundens minjö (till exempel stress), övergänslighet mot vissa foder, bakterieöverväxt, immunologiska grundorsaker eller parasitförekomst. Hunden med grovtarmsinflammation har oftast slemmig avföring, ibland med lite färskt rött blod i. Konsistensen på avföringen varierar, även vid samma tillfälle. Ofta har hunden uttalade krystningar under det att den bajsar. Kortare eller längre perioder med normal avföring kan också ses mellan diarrétillfällena. Behandlingen som kan sättas in av durägaren består bland annat av ett försiktigt foderbyte. Ibland kan ett foder med ökat fiberinnehåll fungera utmärkt, för andra är ett mycket lättnedbrytbart foder med avseende på kolhydrater och protein det som fungerar bäst. Ett samlat avföringsprov under tre dagar kan sändas in till bland annat Sveriges Veterinär Anstalt (SVA), i Uppsala för parasitförekomst. Det är mycket viktigt att hunden under dessa dagar inte kommer åt att äta andra djurs avföring. Fungerar inte detta på en tvåveckorsperiod anser jag att grundorsaken bör utredas av veterinär.

Magomvridning och tunntarmsomvridning

Magomvridning är en av de mest akuta sjukdomarna som finns och kräver avancerad veterinärvård för att inte leda till döden. Det är framförallt storvuxna raser som Irländsk varghund, Grand Danois som drabbas, men även Rottweilern tillhör riskgruppen.

Då magsäcken roterar kring sin egen axel försvåras / stängs passagen i övre och nedre magmunnen och de gaser och vätska som bildas kommer inte ut någonstans. Magsäckens storlek ökar snabbt och blir så stor att den trycker på både lungor och de större kärlen i buken, varpå både andnings och cirkulationsproblem uppstår som snabbt leder till chock. Symptomen består i att hunden blir orolig, dreglar och försöker kräkas utan att det kommer upp något. Efter en kort stund kan en utbuktning ses bakom revbensbågen då magsäcken blivit så stor att den tänjer ut bukväggen. Vid minsta misstanke på magomvridning kontakta omedelbart veterinär! Magomvridning kräver stora vårdinsatser och trots att hunden opereras kan ibland komplikationer uppstå på grund av hjärtpåverkan, chock och cirkulationsskador.

Något att tänka på är att låta hunden vila efter att den har ätit och att koppelpromenera den närmaste timmen efter måltid. Likaså skall hundmaten förvaras oåtkomligt för glupska Rottweiler. Foderförätning resulterar ofta i en extrem magutvidgning som också behöver veterinärvård. Grundorsakerna är tyvärr inte helt utredda vad magomvridning beror på.

Tunntarmsomvridning, liksom tarminvagination (en tarmdel skjuts in i en annan tarmdel) ses sällan hos hund med då det uppstår blir hunden mycket kraftigt allmänpåverkad, med uttalade buksmärtor. Kräkningar och ett ökat bukomfång kan också förekomma på grund av gasansamling i orörliga tarmar (ileus). På valpar kan ibland tarminvaginationer förekomma som komplikation till diarré. Veterinärvård måste sökas akut i båda fallen.

[Avskrivet från Rottweilern nummer 2, 2002]