Arbetet med RAS utgår från en beskrivning av nuläget och problemen som finns hos rasen i dag. Hänsyn tas bland annat till hundarnas hälsa, mentalitet och exteriör. Strategin beskriver också vilka målsättningar som finns, hur målen ska nås och när.
De rasspecifika avelsstrategierna, RAS, är handlingsplaner för aveln inom en specifik ras. De beskriver både problem och starka sidor som kan finnas inom rasen och rymmer de avelsrekommendationer som rasklubbens medlemmar kommit överens om.
Vem får tycka till om RAS?
Alla medlemmar får komma med återkoppling på RAS, uppfödare så väl som hundägare. Tanken är att RAS-dokumentet i första hand ska vara en vägledning och innehålla riktlinjer för uppfödarna, men det ska också fungera som konsumentupplysning för den som har planer på att köpa en rottweiler. Arbetsgruppen RAS uppmanar alla som så önskar att aktivt delta i arbetet med att revidera RAS.
Hur är arbetet med RAS organiserat i Svenska Rottweilerklubben?
Eftersom alla rasklubbar har olika förutsättningar och resurser ser arbetet ut på olika sätt inom olika klubbar. Hos Svenska Rottweilerklubben är det arbetsgruppen RAS som har det övergripande ansvaret för att driva arbetet framåt. Tillsammans med rasklubbens utskott har arbetsgruppen tagit fram och analyserat officiella resultat från Avelsdata, försäkringsstatistik med mera och utifrån detta formulerat förslag till avelsrekommendationer, mål och strategier. Nästa steg är att hämta in synpunkter från medlemmar (uppfödare och hundägare). Det är det arbete som pågår nu under remissperioden. Efter remissperioden utarbetas nästa version osv. När RAS-dokumentet är förankrat inom rasklubben skickas det in till utskottet för avel och hälsa hos SBK för godkännande. De skickar sedan in rasklubbens förslag till reviderat RAS till Svenska Kennelklubbens Avelskommitté som utser granskare, som skriver ett utlåtande och föreslår fastställande eller återremittering.