RAS

Här hittar du mer information om Svenska Rottweilerklubbens arbete med RAS, rasspecifika avelsstrategier

2006-09-24 antogs RAS (Rasspecifika avelsstrategier) inom vår rasklubb med de mål och delmål vi önskar ha inom vår ras. Nedan presenteras aktuell statistik för rasen med våra mål inom respektive del angivna i diagrammen.


Utvärdering av RAS för Rottweiler – Svenska Rottweilerklubben 2010-06-13

Ladda ner utvärderingen

Rasspecifika avelsstrategier (RAS)

Skrivet för Svenska Rottweilerklubben av Anna Lindgren Januari 2010

Om RAS

En rasspecifik avelsstrategi (RAS) är en handlingsplan för aveln inom en specifik ras. SKKs Avelspolicy anger målen, strategin beskriver vägen dit. På Svenska Kennelklubbens Kennelfullmäktige 2001 fattades beslut om att det för varje hundras ska finnas en s k rasspecifik avelsstrategi. Uppdraget att utforma dessa lades på specialklubbarna som i sin tur i huvudsak delegerar ut arbetet på rasklubbarna, även om samordningsansvaret kvarstår hos specialklubben.

RAS har framtagits för att alla rasklubbar och medlemmar ska få tillgång till ett verktyg för att kunna följa och förbättra utvecklingen av en ras. Syftet är att vi ska bibehålla och förstärka en hälsosam, sund och hållbar avel av våra raser. [1]

Redan år 1987 presenterade Europarådet en konvention om hållandet av sällskapsdjur och inte minst om avel av densamma. Här påpekades vikten av en sund och genetiskt hållbar avel, d v s en avel som inte leder till defekta eller sjuka djur och som bygger på långsiktighet. Frågor om avel av sällskapsdjur diskuteras kontinuerligt inom rådet. Från samhällets håll har man även på andra sätt påtalat vikten av sund hundavel. Djurskyddslagen och djurskyddsförordningen är skrivna på ett sådant sätt att andemeningen inte kan missförstås.

Med tiden har vi också fått bättre verktyg och större kunskap för att kunna säkerställa detta arbete inom rasklubbarna, idag har största delen av befolkningen tillgång till internet och kan följa alla registreringar av renrasiga hundar och deras resultat via SKK:s hund- och avelsdata.

Arbetet med RAS kan delas in i tre delar:

  1. Rasens historiska bakgrund och utveckling.
  2. Beskrivning av nuläget.
  3. Slutsatser, målinriktningar och prioriteringar för framtiden.

De aspekter vi inom rasklubbarna bör ta hänsyn till är förslagsvis:

–  Hälsa
–  Funktion
–  Mentalitet
–  Genetisk variation
–  Exteriör

En avelsstrategi bör vidare innehålla:

–  Mätbara mål och därtill en fastställd tidsplan

Delarna i RAS med enkla förklaringar hur man kan tänka inom dessa

Historia

En beskrivning av rasens historia, hur uppkom rasen? Vilka ändamål utvecklades rasen för? Hur utvecklades den? Hur har rasens egenskaper förändrats under åren? När kom rasen till Sverige? Hur har inavelsgraden varierat genom åren och hur har den påverkat utvecklingen av rasen? Hur många hundar står som ”grundare” utav rasen?

Om det i nuläget finns problem inom rasen, har de då uppstått i historien och på vilket sätt har problemen isåfall uppstått?

Har rasen utvecklats i positiv riktning genom åren? På vilket sätt isåfall?

Nuläget

Hur är läget för rasen idag när det gäller; hälsa, mentalitet, exteriör. Vilka hälsoproblem lider rasen av? Vilka exteriöra brister har rasen idag? Fungerar rasen till det som den var tänkt för? Vilka möjligheter till att stävja och förhindra hälsoproblem inom rasen finns det? Genetisk variation är ett viktigt grepp för att bearbeta hälsoproblem, många hälsoproblem inom raser har uppkommit pga alltför snäv och intensiv inavel genom åren.

Vilka mentala brister finns det inom rasen och på vilket sätt skulle vi kunna förbättra detta? Använder vi MH och MT som de avelsverktyg de är tänkta till?

Har rasen en sådan exteriör att den klarar att utföra de arbeten den är tänkt till? Om inte, hur ska vi kunna förbättra exteriöra delarna. Har vi tillräckligt många som exteriörbeskriver sina hundar för att vi ska kunna ta fram statistik över de exteriöra för och nackdelarna inom rasen?

När det gäller bruksbarhet (bruksprov, IPO, tjänstehundar o.dyl), höft- och armbågsstatus, utställningar, exteriörbeskrivningar för korning, ögonlysningar och andra prov och tester, så  finns det idag lättillgängliga databaser där alla dessa resultat registreras och de är då också möjliga att följa utvecklingen utav.

Agria tillhandahåller också hälsostatistik över de flesta raser som rasklubbarna kan få tillgång till, begränsningarna där är dock att alla födda hundar inte försäkras via agria och att sjukdomar endast registreras hos Agria när de uppgår till minst självrisken. Men i stort kan vi få en möjlighet att se om det finns några akuta hälsoproblem att ta ta itu med.

Svenska Rottweilerklerkubben presenterar också via sin hemsida, årligen sin registerutgåva med alla födda kullar, MH, röntgenstatus, ögonlysning.

Inom rasklubben har vi också sedan 2009-06-01 en sjukdomsrapportering där alla hundar med diagnoser meddelas in och presenteras på rasklubbens hemsida och i tidningen. Förhoppningsvis ska denna statistik också kunna vara en del i att få större kunskaper om var vi har våra hälsoproblem så att vi också kan motarbeta hälsoproblemen.  Det vi inte vet kan vi heller inte göra något åt.

Mål och slutsatser

Övergripande målsättning för all hundavel finns att läsa i SKK:s stadgar [2] och i avelspolicyn [3]

Målen som formuleras i RAS skall vara realistiska och mätbara, ex;

Lägger man ett mål där man vill bevara Rottweilerns funktionella egenskaper – hur ska man mäta dessa mål, finns det ens en möjlighet att mäta och följa upp ett dylikt mål? Var skulle vi börja?

Det är förmodligen då bättre att ange att man vill att andelen deltagande Rottweilers på bruksprov skall öka. Där kan man då först ta reda på hur stor andel av populationen som deltager på bruksprov och man kan också följa utvecklingen av antal deltagande via de dataregister som finns hos SKK och/eller via dataprogrammet Lathunden.

Har man kommit fram till att antalet starter i bruksprov är 5% och är överens om att man vill öka detta, så får man ta realistiska steg och kanske sätta 10-15% starter som ett första delmål. När man sedan förhoppningsvis nått upp till det önskade mål, så kan man sedan i en ny reviderad version av RAS höja målet till t.ex 25% etc (OBS. Helt påhittade siffror, enbart för att exemplifiera)

Revidering av RAS

Vid en revidering av RAS, följer styrelsen samma arbetsgång som vid första tillblivelsen av densamma. Ändringar kan också enbart göras om t.ex. en utvärdering visat på vikten av en revidering. Har man t.ex. satt upp alltför orealistiska mål och många mål som överhuvud taget inte kan följas upp, kan detta vara ett skäl till revidering.

När ett förslag om revidering förankrats hos medlemmarna, skall det nya förslaget på RAS tillsammans med information om hur förankringen sett ut skickas in till Avelskommittén på SKK.

RAS och utvärderingar av RAS är alla medlemmars angelägenhet. Det uttrycks bl a i den nya skrivningen i Svenska Kennelklubbens grundregler, inledningen till punkt 2, Avelsetik. Och att styrelse/avelsråd har ett stort ansvar för informationen framgår både av SKKs riktlinjer för avelsrådgivning och av Etiska riktlinjer för avelsfunktionärer punkt 3. Även stadgarna framhäver special- och rasklubbars främsta uppgift, arbetet med avelsfrågorna, dvs RAS. På klubbmöten och fullmäktigemöten ska ”redogörelse för arbetet med avelsfrågor” ingå.


För mer info om RAS http://www.skk.se/uppfodning/funktionarsinfo/avelsfunktionar/ras/ 

[2] http://www.skk.se/om-skk/regler-policies-och-lagar/skks-stadgar/

[3] http://www.skk.se/uppfodning/funktionarsinfo/avelsfunktionar/avelspolicy/

Alla hänvisningar och länkar uppdaterade mars 2013 då SKK gjort om sin hemsida och de tidigare länkarna och hänvisningarna inte längre var aktiva